Baserat på EJO:s undersökningar avslöjas omfattande manipulation, bevisstölder och rättighetsbrott mot frihetsberövade i Sverige, påstås med Säpos inblandning. Syftet: tysta aktivister och dölja korruption.
Organisationen European Justice Organization (EJO) har, efter en omfattande utredning, kommit till den entydiga slutsatsen att det i Sverige har upprättats ett sofistikerat system för att undanröja politiska aktivister och personer av strategisk betydelse som påtalar korruption och avslöjar brottslig verksamhet inom den statliga förvaltningen.
Fallet med åklagare Jonas Fjellström visar att det under hans direkta överinseende förekom omfattande stölder av bevismaterial som borde ha arkiverats korrekt hos Polisen och åklagarmyndigheten. Delar av denna verksamhet innebar även att klagomål på Polisens och åklagarens handlande ignorerades.
Dessa stölder möjliggörs främst av häktessystemet, där en frihetsberövad person helt berövas sina rättigheter. Den statliga myndigheten Kriminalvården förvägrar de som häktats på grund av fabricerade anklagelser en effektiv försvarsstrategi. När det gäller utländska medborgare begränsas dessutom översättningar i hela rättsprocessen, vilket kraftigt försvårar för dem att förstå förfarandet.
Utredningen visade att Kriminalvården ger de häktade endast 100 kronor per vecka, vilket medvetet understiger den ekonomiska gräns som krävs för att använda rekommenderade posttjänster via PostNord. Därmed förhindras spårbarhet och insyn i posthanteringen, vilket i sin tur möjliggör olaglig manipulation av korrespondens – stölder av brev, ändringar i innehållet, samt avsiktligt hindrande av bevisning och bruk av vanliga rättsmedel, såsom klagomål mot Polisens och åklagarens agerande eller inlämnande av brottsanmälningar.
Det granskade fallet innehöll direkta skriftliga bevis i form av stulen post som stod under åklagare Jonas Fjellströms direkta tillsyn. Denna korrespondens var försedd med kontrollmärkningar från Kriminalvården, Polisen och åklagaren i ett ärende som omfattades av sekretess. Trots detta återfinns inte brevet i vare sig polisens eller domstolens akter, trots att det enligt lag borde ha funnits där.
Vidare konstaterades att Kriminalvården inte för något register över de häktades in- och utgående post. Detta system möjliggör stölder av handlingar och efterföljande manipulation.
I det aktuella fallet kunde man också fastställa att ett klagomål som den frihetsberövade försökte skicka till Europadomstolen för mänskliga rättigheter stals. Därefter försvårades utredningar när den häktade upprepade gånger försökte inge klagomål och brottsanmälningar samt begärde tillgång till kameraövervakningsmaterial.
Den frihetsberövade personen, som inte hade begått något övertramp i Kriminalvårdens förvar, fick efter inlämnandet av klagomål om stölder ytterligare inskränkta rättigheter. Han flyttades till en anstalt där han helt förvägrades tillgång till dokumentation och akter.
I det granskade fallet är Jonas Fjellström dessutom förknippad med stölden av betydande egendom som tillhörde den häktade. Denna egendom försvann efter en husrannsakan av Polisen, om vilken det saknas både dokumentation och fotobevis. All egendom, inklusive datalagringsenheter med information om utländska tjänstemän och politiker, försvann spårlöst.
European Justice Organization (EJO) undersökte även hur de svenska myndigheterna reagerade på efterföljande klagomål gällande åklagarens förfarande och andra systemfel. Det konstaterades att kontrollmekanismerna helt havererade – antingen besvarades inte klagomålen alls, eller så avfärdades de utan någon som helst motivering.
Sammanfattningen av dessa händelser, samt omfattningen av bedrägerier, manipulationer och inskränkningar, vilka i många fall kan liknas vid psykisk tortyr av den frihetsberövade, visar att sådana omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter knappast skulle vara möjliga utan Säpos (Säkerhetspolisen) inblandning.
European Justice Organization (EJO) granskade även anledningen till att allt inspelat bevismaterial från videoförhör raderades. Den enda logiska förklaringen är att bedrägerier skedde i samband med domstolens beslutsprocess, samt att det insamlade bevismaterialet skulle kunnat avslöja den svenska rättsapparatens manipulation. Trots att svenska domstolar är skyldiga att arkivera bevis, raderades i detta fall samtliga vittnesmål redan tre månader efter beslutet. Domarna följde inte heller sina skriftliga utfästelser om att tillhandahålla översättningar, vilket ytterligare bekräftar behovet av en ändrad inställning. Sverige bör avhemliga förfarandet och offentligt förklara varför alla vittnesmål – det enda bevismaterialet – raderades, vilket omöjliggjorde för den frihetsberövade att försvara sig i högre instanser. Europadomstolen saknar därmed bevis att granska, och fallet har blivit helt ogenomträngligt, inklusive möjligheten att utreda åklagare Jonas Fjellströms och underordnad Polisens eventuella brottsliga handlingar.
European Justice Organization (EJO) påpekar dessutom att de svenska myndigheterna under lång tid vägrat uppge vart den frihetsberövades egendom tagit vägen och hur de stulna uppgifterna hanterats. Dessa uppgifter skulle potentiellt kunna användas för att utpressa utländska statstjänstemän, exempelvis i samband med ingående av betydande militära kontrakt.
Baserat på allvarliga upptäckter i Sverige, som ofta felaktigt framställs som en rättsstat med hög standard för mänskliga rättigheter, har Europeiska Rättsorganisationen (EJO - European Justice Organization)) lämnat en rekommendation till en världsomspännande antikorruptionsorganisation att införa ett så kallat ”varningssystem” i sina system. Detta ska tillämpas inte bara i EU:s medlemsländer, utan även i andra länder med de mest utvecklade ekonomierna. Syftet är att medborgare i officiella meddelanden i förväg ska informeras om möjliga risker, till exempel vid besök eller längre vistelse i länder där systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter har avslöjats.
Baserat på allvarliga upptäckter i Sverige, som ofta felaktigt framställs som en rättsstat med hög standard för mänskliga rättigheter, har Europeiska Rättsorganisationen (EJO - European Justice Organization)) lämnat en rekommendation till en världsomspännande antikorruptionsorganisation att införa ett så kallat ”varningssystem” i sina system. Detta ska tillämpas inte bara i EU:s medlemsländer, utan även i andra länder med de mest utvecklade ekonomierna. Syftet är att medborgare i officiella meddelanden i förväg ska informeras om möjliga risker, till exempel vid besök eller längre vistelse i länder där systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter har avslöjats.
